Bra dagar i den sorgfria zonen
Jag har varit i den skorgfria zonen i flera dagar. Har fått känna hur det känns att LEVA. Jag hade nästan glömt bort hur det känns att vakna på morgonen och inte ha en klump i magen av sorg. Knuten har börjat lösa upp sig och jag känner förnöjsamhet när jag vaknar på morgonen. En helt underbar känsla som jag hoppas kommer att hålla i sig. Saknaden följer mig som en skugga, men det är inte längre bara mörker där jag går. Dagen har börjat gry och det finns dagar när jag känner att jag orkar bära saknaden utan att knäna viker sig.
Jag mår helt enkelt bra just nu.
Åhh så skönt att höra att lilla vovven och du själv börjar må bättre.
Skönt att känna sig "klumpfri", ser fram emot den dagen.
Kram
gilla
Jag lider med dig när ja läser din blogg... Och gläds med dig när du har bra dagar och vågar titta framåt..runt hörnet..
Det är tryggt att leva i sin sorgebubbla. Då vet man hur dagen blir med sin sorg och tomhet/längtan..det är ens egen trygga värld.
Det som är svårt är att våga och orka ta klivet ut i det okända och främmande..en ensam känsla ...
Tillslut erätts den känslan av lite mera ..jag vill..jag vågar..jag måste..
Nu snat två år efter min älskade Douglas tragiska död vågar och vill jag leva igen... känns som att komma ut ur en mardröm.. han är död och jag lever kvar... mardrömmen finns där men inte lika stark den låter mig andas leva igen ..dipparna blir färre och Jag lever här och NU.... Kämpa på.. Tänker på Dig. Kram Carina
