Fyra år

Här skiljs våra vägar i livet
men du lät mig tidigt förstå
I stjärnorna står det skrivet
tillsammans för alltid ändå
 
 Du skänkte mig glädjen och skratten
I din värld fick jag komma in
Du var den lyssnande rösten i natten
Du gav mig den som var din
 
När natten så stilla sig sänker
finns tystnadens tomhet hos mig
Och likt den klaraste stjärna som blänker
så stark är min kärlek till dig
 
Du är för alltid en del av mig
som polstjärnans ljus i natten
Jag tänder ett ljus som en hälsning till dig
som en bro över mörka vatten
 
Du är för alltid en del utav mig
så fjärran men ändå så nära
En ängel ska bära min hälsning till dig
Du är alltid en del utav mig
~Lasse Berghagen~
 
 

Tiden har lindrat min sorg. Gjort det svarta mindre svart och slipat ner dom vassa kanterna som skar blödande sår i min själ. Men tiden tar aldrig ifrån mig längtan. Saknaden av din röst, din beröring - ditt skratt. Minnet av dig kommer jag alltid att bära med mig. Kärleken kommer alltid att finnas kvar. Tack för den tid jag fick bygga minnen med dig, Peter.
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Annelie

Tänk att det redan gått 4 år.. Du har funnits i mina tankar de sista dagarna Lisen. Kom ihåg det var i Juni. Har snart mitt 4-års nu i Juli. Tänk så långt vi kommit de sista 4 åren som vi trodde var omöjligt. En bra bit på vägen med dem bärande i våra hjärtan och i våra minnen.Sköt om dig min vän. Kram <3

Svar: Ja, visst är det otroligt hur tiden går. Men minnena kommer vi alltid att bära med oss. Kram, vännen <3
Lisen Forsgård

2014-06-18 @ 22:38:16
Postat av: Leila Eriksson

Hej Lisen!

Ja det har gått fyra år även för mig på nyårsafton var det årsdagen.Jag kommer så väl ihåg och det gör ont men nu går det att hantera tänk vad vi människor har dolda förmågor som vi inte vet om förrän vi prövas i livet.Du skrev en gång att din man bor i ett rum i ditt hjärta det var så vackert och där, i ett rum bor även min älskade man för evigt.Kram och ha det bra i ditt liv<3

Svar: Hej Leila!

Tiden gör verkligen underverk. Och det är tid som behövs för att man skall kunna gallra och skilja åt det man vill spara och det man vill sätta åt sidan. Det är nog en överlevnadsmekanism. Att glömma det svåra (läs gömma i det undermedvetna) och att spara det som man vill minnas. Och det är i hjärtat vi sparar det allra käraste <3 Kram till dig också, Leila. Hoppas du får ett jätte fint år! <3
Lisen Forsgård

2015-01-10 @ 13:53:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0