Only thing
Ja, det är kanske så. Eller det känns så ibland. Fortfarande.
Att man inte kan släppa taget om det man sörjer för att det är det enda som gjort en lycklig.
På en viss nivå så är det så. En viss form av lycka har jag bara kunnat känna med det som gjort mig sorgsen. En känsla som tydligt finns kvar - under ytan. För vissa dagar kommer den tillbaka och är stark. Påminner mig om och om igen att det inte är över. För att sen försvinna och glömma mig en tid igen.
Idag känns det så. Och jag blir matt och trött.
Jag vill inte.
Jag orkar inte.
Jag vill bara släppa taget.
Ångest.
Att man inte kan släppa taget om det man sörjer för att det är det enda som gjort en lycklig.
På en viss nivå så är det så. En viss form av lycka har jag bara kunnat känna med det som gjort mig sorgsen. En känsla som tydligt finns kvar - under ytan. För vissa dagar kommer den tillbaka och är stark. Påminner mig om och om igen att det inte är över. För att sen försvinna och glömma mig en tid igen.
Idag känns det så. Och jag blir matt och trött.
Jag vill inte.
Jag orkar inte.
Jag vill bara släppa taget.
Ångest.
Ett år av förändring
I dag är det ett år sedan jag sov i min nya lägenhet för första gången. Den första dagen av mitt nya liv i min nya stad. Ensam men ändå stark. Sorgsen men ändå framåtsträvande. Det var första dagen på en förändring jag då ännu inte förstod skulle bli så stor.
Att flytta innebar att släppa taget om det gamla. Släppa taget om "våra stunder" och "våra platser". Tvingas lämna det trygga och invanda bakom sig och segla ut på okända vatten. Byggde min egen framtid. Vika av från de invanda och kända stigarna och i stället vika av mot nya mål.
Det gjorde ont, men det gjorde mera gott. Det tog mig många steg framåt och för varje steg lämnade jag någonting bakom mig. Jag lärde mig att leva i min värld - i nuet. Inte i det förgångna och i minnenas värld. För knappt inget påminde mig om det förflutna. Det nya gömde det gamla under sig. Precis så som det ska vara.
Idag kände jag samma känsla som jag kände den dagen jag första gången såg mitt nya hem vara inflyttningsklart. Tillfredsställelse. Glädje. Lättnad. För jag älskar mitt hem och det är här jag vill vara. Jag och hundarna. Tillsammans.
Mitt liv - jag och hundarna ♥
