I hela mitt liv

Våren. En tid av uppvaknande. Små, små knoppar som spricker upp och ger ett nytt liv. Fågelkvittret man möts av en tidig morgon. Solens strålar som åter börjar värma och tina upp den vinterkalla själen. Ljuset efter mörkret. En lycklig tid för många. Inte för alla...
 
Det känns att det är vår. Det är då dom kommer. Tankarna. Inte bara som fjäderlätta vingslag som lyfter själen. Nej, mera som en grå aska som täcker in glädjen i en mörk kapsel av en tryckande ångest blandat med vemod. Minnen som dyker upp. Känslan av ensamhet.
 
Saknad!
 
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0