Just idag är jag stark

Det är länge sen jag har rört vid min blogg. Jag har inte haft behovet att skriva av mig. Jag har helt enkelt varit för upptagen av att vara lycklig. Att känna hur livet har runnit tillbaka ut i mina ådror och hur harmonin har lagt sig över mig som ett blommande täcke över en sommaräng. Det är inte alla förunnade att känna denna lycka. Frihet. Känslan att själv ha fullständig kontroll över dagen. Över livet. Över varandet. Att få vakna på morgonen och inte ha ett enda "måste" som sitter på sängkanten och väntar att få slå klorna i en. Bara få öppna ögonen och känna efter vad man vill - och att få vara lycklig.
 
Nej, jag är inte nykär. Och nej, jag har inte vunnit på lotteri. Jag har alterneringsledighet och jag ska vara ledig från jobbet ett helt år. ETT HELT ÅR! 
 
När jag jobbade - ibland med tre olika arbeten samtidigt - insåg jag inte hur bunden jag var i mina cirklar. Hur styrd jag var av arbetet. Det är först nu, när jag börjat min ledighet, som jag inser hur stor del av mitt liv jag har satt på att arbeta. Hur stor del av mitt liv har varit styrt av andra. Hur stor del av mitt liv har varit fyllt av "måste" och "borde". Hur trött jag har varit. Hur lite jag har orkat. Och hur glädjelöst jag har levat. Nu vet jag så mycket bättre.
 
Många frågade mig innan ledigheten började; "Vad ska du göra nu när du är så länge ledig" och jag svarade "Så lite som möjligt, och bara det jag verkigen vill". Det är precis vad jag har gjort. Fotograferat lite, sysslat med bilder. Gått på gym. Börjat sjunga i kör. Börjat lära mig teckenspråk. Pysslat här hemma. Haft tid för hundarna. Till och med städat alla mina skåp - inte för att jag borde utan för att jag velat. Ja - jag har verkligen velat städa. För jag har haft tid. Det har inte känts som om jag onödade den lilla fritid jag haft utan jag har verkligen HAFT TID!
 
Det gör skillnad.
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Mats

Hej! Slank in här på bloggen av en slump. Förstår det mesta du skriver här i din blogg. Förlorade själv min lillebror för snart 10 år sedan. Och det har varit de 10 tyngsta åren i mitt liv! Jag hade "turen" att hitta mitt livs kärlek några år efter min lillebror död och det har hjälpt mig mycket då hon varit förstående de stunder som varit som mörkast. Men om jag ska se nåt ljus i allt mörker så började jag förverkliga mina egna drömmar efter den tragiska händelsen. Det är bara synd att man tänker på allt som blev ogjort!

En stor styrke kram till dig!

Svar: Tack snälla Mats för din kommentar. Jag känner också att så mycket blev ogjort och osagt. Man tridde ju man hade hur mycket tid som helst. Men det lärde mig att inte skjuta upp det goda man kan ta vara på idag. Kram till dig!
Lisen Julin

2012-12-01 @ 01:16:04
URL: http://matni92.wordpress.com/
Postat av: Leila

God fortsättning Lisen!
Nu har det gått två år livet går vidare men saknaden och vemodet finns kvar som en tagg i mitt hjärta.Tack Lisen för det stöd jag fick här på din blogg.

Svar: Tack snälla Leila för att du orkat dela med dig och även kommentera mina inlägg. Jag hoppas att ditt liv har hittat en mening även om saknaden alltid kommer att finnas där. Kram, Lisen!
Lisen Julin

2013-01-03 @ 11:54:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0