Du gav mitt liv en mening
Dagarna är tunga nu. Vet inte om det beror på den annalkande flytten tillbaka till Nykarleby - till den lägenhet där vi upplevde dom bästa stunderna, där vi fördrev den största delen av tiden. Där vi var LYCKLIGA!
Jag önskar jag kunde ha planer för min egen framtid, men bladen är toma. Det finns ingenting inskrivet. Jag vet inte vad jag ska svara när människor frågar "Vad ska du göra sen...?" Jag har inget "sen". Det försvann när Peter dog. Jag lever fortfarande i "då". Försöker att kämpa mig ens till ett "nu". Men för det mesta känns allt bara grått, grått, grått... Meningen med livet för mig var Peter - vad är den nu?
Ibland ramlar dock ett och annat guldkorn ner framför mina fötter. Oväntade saker som förgyller stunden. Man får en snabb glimt av "Jag vill..." Tack Britt Marie för ditt mail och erbjudandet, Tack Carola för distansreikin.
Jag önskar jag kunde ha planer för min egen framtid, men bladen är toma. Det finns ingenting inskrivet. Jag vet inte vad jag ska svara när människor frågar "Vad ska du göra sen...?" Jag har inget "sen". Det försvann när Peter dog. Jag lever fortfarande i "då". Försöker att kämpa mig ens till ett "nu". Men för det mesta känns allt bara grått, grått, grått... Meningen med livet för mig var Peter - vad är den nu?
Ibland ramlar dock ett och annat guldkorn ner framför mina fötter. Oväntade saker som förgyller stunden. Man får en snabb glimt av "Jag vill..." Tack Britt Marie för ditt mail och erbjudandet, Tack Carola för distansreikin.
"Så ofta går jag här och tänker på,
min tid med dig och vad jag hade då.
Hur kan den evigheten vi levde i,
så fort få gå förbi.
Jag känner ännu värmen från din hand
och minns de blickar som vi gav varann.
Du var för mig den som jag trodde på,
en vän jag älskat så.
Fast allt är tyst jag hör den melodi,
du sjöng för mig allt blev till poesi…
När tårar rinner ser jag ännu klart,
vårt liv så underbart…
Du, du gav mitt liv en mening,
i drömmen lever du kvar.
Du, du är en ljuv förening,
av alla drömmar jag har.
Var finns den som jag älskade så,
var är min lycka nu?
Och kunde jag blunda och önska att få,
min önskan vore du…
Ur "Du gav mitt liv en mening"/Herreys
m>
Kommentarer
Postat av: Maria
Blir säkert svårt att flytta tillbaka till Nkby kan jag tänka mig, stället är förknippat med så många känslor och minnen. Men det kan också bli en trygg hamn där du kan börja känna dig hemma småningom. Roligt att höra att du får olika slags terapier/behandlingar där du kan få slappna av en stund och kanske glömma alla lidanden för om så bara ett ögonblick. Ta hand om dig! Hör av dig när du vill.
h. Maria
Trackback
