Tomhet
En lugn dag i sällskap med mina syskon Tove och Stig och deras familjer. Omgiven av människor som bryr sig om på riktigt. Äkta omtanke. Trots det är jag inte riktigt mottaglig. Jag är på plats men inte närvarande. Oändligt trött. Själen viskar sin saknad. En känsla av vämod. En vilja som håller på att rinna ut. En kamp jag känner att jag håller på att förlora.
Kan man vara fylld av tomhet?
"Han var mitt norr, mitt söder, mitt väst och öst,
min arbetsvecka och min söndagströst,
min dag, min afton, mitt tal, min sång;
jag visste inte att kärleken skulle ta slut en gång.
Stjärnorna behövs inte; blås ut varenda en.
Montera ner molnen och ta isär solen sen,
sopa ren skogen och töm haven på deras innehåll;
ty från och med nu spelar ingenting mer någon roll."
Kan man vara fylld av tomhet?
"He was my North, my South, my East and West,
My working week and my Sunday rest,
My noon, my midnight, my talk, my song;
I thought that love would last forever: I was wrong.
The stars are not wanted now; put out every one;
Pack up the moon and dismantle the sun;
Pour away the ocean and sweep up the wood;
For nothing now can ever come to any good."
W H Auden
My working week and my Sunday rest,
My noon, my midnight, my talk, my song;
I thought that love would last forever: I was wrong.
The stars are not wanted now; put out every one;
Pack up the moon and dismantle the sun;
Pour away the ocean and sweep up the wood;
For nothing now can ever come to any good."
W H Auden
"Han var mitt norr, mitt söder, mitt väst och öst,
min arbetsvecka och min söndagströst,
min dag, min afton, mitt tal, min sång;
jag visste inte att kärleken skulle ta slut en gång.
Stjärnorna behövs inte; blås ut varenda en.
Montera ner molnen och ta isär solen sen,
sopa ren skogen och töm haven på deras innehåll;
ty från och med nu spelar ingenting mer någon roll."
Wystan Hugh Auden, 1907-1973
Tolkning: Bengt Jangfeldt
Kommentarer
Trackback
