Sämre blev bättre
Vaknade med en gnavande ångest. Det var länge sen. Många veckor sen faktiskt. Men idag satt den där och väntade på sängkanten när jag slog upp ögonen. Det kändes inte bra men var trots allt lite väntat. Det samma mönstret har ju återkommit - först en bättre period och så vänder det till det sämre. Men varje gång blir det lite mindre "sämre". Lite mindre vasst.
Jag insåg att det hade samband med den tomhet jag kände efter utställningen. Jag har lagt all min energi på att förbereda för det som skulle bli en avslutning - den "andra begravningen". Det har känts som om man verkligen jobbat hårt med sorgearbetet. Inte bara suttit och väntat att det skall avta av sig själv. När det var över kom tomhetskänslan. Vad finns nu kvar? Vad ska jag nu göra för honom?
Jag kände att jag ännu inte var klar med denhär biten. Jag är tvungen att fortsätta jobba med mina känslor - tvinga mig att konfrontera det som inte känns bra. Därför började jag ett nytt projekt idag - en samling av mina bilder och texter till en bok. Inte som en kommersiell bok utan något jag gör bara för mig själv. Jag kände mig motiverad och jag kände att det var något jag verkligen vill göra. Framför allt fick jag ångesten att försvinna.
På kvällen fick jag ett trevligt överraskningsbesök. Min fd klasskompis Marika kom och hälsade på. Med sig hade hon en bok jag blev väldigt glad över: Själarnas resa av Michael Newton. Vi satt flera timmar och pratade och tiden bara rann iväg. Tack Marika för både boken och en trevlig och uppfriskande kväll!
Fick också ett överraskningssamtal från en gammal vän från sjömanstiderna. Vi har inte träffats på en lång tid. En timme flög iväg och när vi la på kände jag att jag trots allt har haft en bra dag idag. Det sämre kändes plötsligt mycket bättre.
Kommentarer
Postat av: Marika
Tack själv, Lisen! Jag fick också nya krafter och gick genom stan med raska steg, det var en sån trevlig och givande kväll, och jag hoppas boken ger dej lite tröst. Kram!
Trackback
