Dagar av längtan
Det finns dagar när
Du fyller min själ
- upptar hela mitt väsen
Tänker inte på annat
än hur det skulle kunna vara
Det finns dagar när
tomheten efter dej
känns som en amputation
En del av mej själv som inte
går att få tillbaka
Det finns dagar när
jag vill minnas stunden
jag fylldes av Din
värme och glädje
- Blev på djupet berörd
Alla de andra dagarna
- i det vanliga livet som är -
lever jag i nuet
Vänjer mej långsamt med
att Du är någon annanstans
Av Karin-02
När Du ännu fanns... Ekenäs, 26 juni 2009
Ja och så blev allt så tomt och kallt och otrevligt. Hur kunde det gå så fort. Jag skräms ofta av ensamheten och insikten av att han var 80% av mig...E alltså. Och nu är det så lite kvar. Hur skall man orla bygga upp det och fortsätta framåt? När skall hjärnan förstå att dte är på riktigt och när sall man sluta hoppas på att det skall vara annorlunda i morgon? Stor kram från oss
