Den Långa Vägen

Det är med blandade känslor jag skiftar månad. November brukar inte föra något gott med sig. Snö, kyla, kalla vindar, isiga vägar och igenfrusna rutor på bilen. Jag avskyr att skrapa vindrutan på morgonen. När den första snön faller känns det väldigt långt till värmen. När snön sen smälter bort igen och marken fryser och det är mörkt och dystert - då längtar man mer än någonsin tillbaka till våren och sommaren.

Sen, när snötäcket blir kvar och täcker marken med ett rent, vitt täcke blir allt så mycket ljusare igen. Om man dessutom får njuta av solsken så känns vintern ändå rätt ok. Men då brukar vi redan vara inne i december.

Idag tar vi farväl - jag och oktober. Ses igen om ett år.

Adjö, farväl! För sista gång
Jag avsked från dig tar.
Nu må jag resa bort från dig,
Och du må stanna kvar.

Ja, kom och följ mig ned till strand,
Där står min lilla båt!
Sen ger jag dig min högra hand,
Och därpå skiljs vi åt.

~ Okänd författare ~