Den Långa Vägen -

För drygt ett år sedan

Natten till den 2.12.10 hittade jag Fanny förlamad i min säng. Framdelen var ok men bakdelen var orörlig. Dagar av oro följde. Vad skulle jag göra? Ångest, oro, tro och hopp, tvivlan och förtvivlan. Var det värt att operera eller skulle det bara medföra onödigt lidande? Skulle hon överhuvudtaget kunna bli bra? Var det kanske redan för sent?

Den 4.12 tog vi tåget till Vanda och djursjukhuset Aisti för en ryggoperation. 24 timmar senare var vi hemma igen. Sen var det bara att vänta och hoppas att det skulle ske ett under. Och det skedde ett under. Fanny tog sina första steg redan ett dygn efter operationen och efter det gick det spikrakt uppåt.

Nu har det gått drygt ett år sedan operationen. Fanny mår bättre än aldrig förr. Hon är lekfull som en liten valp. Springer, hoppar, leker och busar med dom andra hundarna. All min tvivel är borta. Jag gjorde rätt beslut när det gällde hennes operation. Jag är så tacksam för varje extra dag jag fått och får med min lilla Fanny. Min kärlek ♥